Dagens ris i tidningen var en anonym person som klagade på snöröjningen i Vetlanda. Jag som är uppväxt på landet har möjligen en annan måttstock. Jag är snarare innerligt tacksam över alla dessa snöröjare som nu klivit upp mitt i natten gång på gång den senaste tiden. Ställt klockan på 02.00 för att ut i kylan och sätta sig i traktor, lastbil eller lastmaskin och köra timme efter timme på gator, trottoarer, cykelvägar, landsvägar och grusvägar för att vi ska komma fram.
Och vad får de till tack... dagens ris...
När jag var ordförande för Tekniska var det en man som ringde och skällde för att just det året var det en ny snöröjare som lade snövallen på hans sida om gatan. Alla andra år tidigare hade grannarna på andra sidan gatan fått snövallen utanför sina garage och så ville den telefonerande stadsbon att det skulle vara i fortsättningen också...BASTA!...
Snöröjningen engagerar men knappast på det sättet att stadsborna är tacksamma över att någon ägnar natt efter natt åt att göra livet enklare för oss andra.
På landet är det däremot inte ovanligt att snöröjarens julafton fylls av chokladkartonger i vackra julpapper som tack för nattliga röjarturer med traktor på Småländska slingrande grusvägar. Visst är det skillnad på stad och land...
Från mig till alla nattliga snöröjarhjältar såväl på landet som i staden... mitt varmaste TACK! och famnen full av de vackraste "Dagens ros".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar