Så där ja, en kväll och natt att vila ut på efter en intensiv valrörelse och nu tillbaka igen. Ler lite när jag läser i dagens tidning att Jan Johansson fortfarande menar att jag/vi suttit i slutna rum avskärmade från verkligheten. Det är något som hela tiden kommit tillbaka i media och hör till den bild man har velat klistra på mig. De som känner mig och vet hur jag jobbar vet bättre men... men...
Hela gårdagen gav jag kommentarer till media om läget och om framtiden. Det är inte mycket man kan säga mer än att det kommer att se annorlunda ut. Samtidigt är jag lite fascinerad över demokratins baksmälla.
Jag har hört människor säga att vi politiker håller varandra bakom ryggen, ni däruppe, ni i stadshuset, ni vet inget, kan inget... ni borde väck...
Igår var den vanligaste kommentarer...men hur blir det nu i Vetlanda?... hur ska det nu gå?...vem blir nu kommunalråd?...du som gjort ett så bra jobb...vi hade ju räknat med dig...
Jag blir stolt och glad över alla vänliga kommentarer jag får och det värmer i hjärtat. Jag har fått många värdefulla erfarenheter under dessa två år som jag bär med mig i framtiden. Hur framtiden ser ut vet jag inte ännu och jag vill heller inte spekulera. Det jag vet är att det finns flera spännande vägar framför mig och att nya utmaningar dyker upp att ta ställning till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar