fredag, mars 05, 2010

Alva Myrdal förespråkade RUT

Här kommer ytterligare ett tänkvärt inlägg i repris. Detta inlägg publicerade jag första gången här på bloggen den 6 sept 2006.

Hushållsnära tjänster

Debatten om hushållsnära tjänster har varit het i denna valrörelse. Vänsterblocket pratar föraktfullt om "pigor" och om att var och en ska ta hand om sin egen skit.

Lite historisk fakta bör vara på sin plats.

Det finns en mycket intressant bok som heter "Svenska hem" en bok om hur vi bor och varför av Per Svensson. Boken beskriver vårt boende genom tiderna, folkhemmets tillkomst och trender genom tiderna. Ett helt kapitel ägnas åt städningen. Gunnar och Alva Myrdal har haft stor påverkan på vårt boende och på hur vi förhåller oss till vårt hem och deras bok Kris i befolkningsfrågan beskriver hur industrin och politiken ska befria kvinnorna från hushållsarbetet.

Deras projekt med kollektivhus innebar att att gemensamt anställd personal skulle sköta matlagning, städning, tvätt och barnpassning. Allt för att kvinnorna skulle bli fria att gå ut i yrkeslivet. Kanske till ett yrke som städpersonal i ett annat kollektivhus. Eller till ett yrke som barnskötare åt andra familjers barn.

Domen över de kvinnor som valde att stanna hemma var hård. Gunnar och Alva Myrdal skriver som skäl till att färre kvinnor än män befann sig under "preventiv samhällsvård": "Det finns tydligen inom det husliga arbetet - såväl som husmor och såsom tjänare - fortfarande möjligheter för klena, imbecilla, indolenta och ambitionslösa eller i övrigt mindre väl utrustade individer att stanna och dra sig fram."

Målet var alltså att minimera hushållsarbetet så att kvinnan kunde gå ut i yrkeslivet och medlet var att någon "professionell" anställd tog hand om städningen. I kollektivhusen skulle finnas en anställd per våningsplan och det fanns i husen särskilda bostäder för de anställda.

Men, skriver Alva och Gunnars dotter Sissela i sin bok, "...när det kom till kritan hade varken Alva eller Gunnar lust att inpassa sig i ett kollektivmönster..." Istället blev det funkisvilla i Äppelviken med rum för "en barnsköterska och en jungfru".

Slutsatsen från Per Svensson är att kravet på heltidjobb för både hustru och man byggde på övertygelsen att tekniken (damsugare och andra tekniska hjälpmedel) och samhället (genom kollektivhus med anställd personal) skulle i det närmaste ta bort det privata hushållsarbetet.

Arbetet skulle inte försvinna utan någon annan skulle göra det åt dig.

Hushållsnära tjänster är alltså en social reform ivrigt påhejad av Gunnar och Alva Myrdal, vem kunde tro det när man hör dagens socialdemokrater.

Läs också här från Svd, Törnqvist, Inger Fredriksson, Bland många andra.

4 kommentarer:

Pappan sa...

Att de myrdalska socialingenjörerna själva hade villa och husa är ju ändå bara för lustigt! Men man stäms till eftertanke när man inser allvaret i denna talande bild. En blekare avglans av denna bild finns ju i det faktum att socialdemokratiska partitoppar, som nu vill avskaffa rutavdraget, själva utnyttjar det.

Pappan

Gunilla Hjelm sa...

Javisst är det talande och det visar ju också varför socialdemokraterna har så svårt i denna debatt.

Gianni sa...

Men alla kan ju inte ha råd att använda denna service, invänder då många. Nej, det är sant. Men skall det inte finnas alls då? Alla har inte råd eller lust eller möjlighet att gå på Operan heller att köpa bil, bo i hus eller skaffa en dator. Skall det då inte få förekomma alls? Dessutom vet vi vilken stor svart marknad detta med hemarbete är idag.

Det som kan göra en del av denna marknad vit är bra. Ju fler som inte tvingas bli utnyttjade av människor som inte betalar försäkringar eller arbetsgivaravgifter, desto bättre. Och dessutom finns ett sällan uppmärksammat könsperspektiv på debatten. Att skattesubventionera en byggnadsarbetare som bygger om köket är helt okej. Men att subventionera (hjälpa) ett företag som anställer en städerska att städa i samma kök är förkastligt. Jag har aldrig hört någon kalla byggnadskillen för dräng. Men städerskan blir alltid piga. Att lämna bort den skitiga bilen till tvätt är helt okej. Men att ”lämna bort” köket till tvätt är inte okej.

För mig är det det slavaktiga utnyttjandet som inte är okej. Allt som kan bidra till att öppna den stora tjänstesektorn för vita och sjysta pengar är däremot helt okej.

Mona Sahlin (1996), Med mina ord, Rabén Prisma

Gunilla Hjelm sa...

Ja du Mona, jag kunde inte sagt det bättre själv!

Tack för utdraget ur Monas bok, Gianni!