torsdag, januari 01, 2009

Media och "sanningen"

Lars Adaktusson skriver mycket bra om de etablerade mediernas nonchalans och om hur det öppnar för nya aktörer. En av de nya aktörerna är Second opinion som jag hänvisar till i ett tidigare inlägg.

Under många år har det varit något av en betingad reflex inom journalistkåren att underkänna ifrågasättanden och inkompetensförklara kritiker. I en ofta missriktad lojalitet med sina medarbetare har redaktörer och ansvariga utgivare försvarat felaktigheter och övertramp i tron att de därmed slår vakt om integritet och trovärdighet.
...
Detta, i kombination med en känsla av att sanningen är satt på undantag i mediesammanhang, ser nu ut att få tänkvärda konsekvenser.
...
När journalistiken nonchalerar relevanta och välgrundade ifrågasättanden, skapas utrymme för nya aktörer i nyhetsförmedlingen.

Från samhällets synpunkt är det värdefullt – för tilltron till de etablerade medierna är det riktigt illa.

"Allt vi skriver är sant" är en vanligt förekommande replik när det gäller medias nyhetsrapportering. Den senaste tiden och Liza Marklunds "Gömda - en sann historia" har gett "sanningen" en ny innebörd.

Några andra läsvärda tips angående media och "sanningen" finns här.
Sanning, citat och DN Debatt
Journalistiska konstruktioner genomsyrar inte bara underhållningen som lever med och av kändisar i ett ömsesidigt parasitärt förhållande.Den präglar också nyhetsjournalistiken som dagligen iscensätter händelser i människors liv. Jag säger inte att det nödvändigtvis måste vara fel. Däremot är det fel att låtsas som om journalister är sanningsförmedlare och resten av befolkningen är mottagare av budskap om verkligheten.
Journalistisk sanning måste tas med en nypa salt
Ljuger journalister? Ja, det förkommer nog ibland. Det finns faktiskt ett fackuttryck inom journalistiken för att ljuga. Det kallas "att fejka". Men lögn tillhör, vill jag påstå, ändå undantagen. De allra flesta journalister är seriösa människor som inget hellre vill än presentera sakliga och korrekta nyheter. Ändå blir det ofta fel. Varför?


Sök sanningen! Var rättvis! Visa medkänsla!
Brister i sanning och rättvisa är långtifrån omöjliga att reparera. Det handlar om att förbättra den professionella standarden, att skapa en redaktionell kultur som får medarbetarna att tillvarata sanningen och rättvisan i sin dagliga journalistiska gärning. Men när medkänslan brister hotar en djupare förtroendekris. Det är mindre en fråga om professionell kompetens och mer en fråga om vilket moraliskt imperativ var och en, som deltar i den publicistiska processen, bär inom sig själv. Det handlar om att visa civilkurage i en arbetsplatskultur som sopar empatin under mattan.

Jag hoppas mycket på 2009. Jag tror att 2009 kommer att bli året då medialandskapet förändras radikalt, jag tror att den ökande tillgängligheten kommer att tvinga fram mer reflekterande rapportering och högre kvalitet i rapporteringen. Jag tror att medias förlorade ensamrätt på ordet "sanning" kommer att leda till mer sanning (utan citattecken) Jag välkomnar nya aktörer på marknaden eftersom jag tror att det också kommer att förbättra de som redan är etablerade.

Jag ser fram mot 2009. Gott Nytt År!

Inga kommentarer: