måndag, mars 03, 2008

Hur räknar han egentligen?

Jag börjar bli ytterst skeptisk till Lars-Anders Erikssons sätt att räkna. För inte så länge sedan hävdade han här på min blogg att Vetlanda kommun förlorar 3 miljoner om året på varje utflyttad kommuninnevånare. 2007 hade kommunen ett underskott på 15 personer. Det skulle med andra ord innebära en minskad intäkt på 45 miljoner för 2008.

Något säger mig att någon räknat väldigt fel. En koll hos Sveriges kommuner och landsting visar snarare siffran 450 000 kr.

Här är en länk till Lars-Anders inlägg från min blogg i oktober 2007.

Nu är det dags igen. I ett inlägg på Höglandsnytt hävdar han att det krävs mellan 41 och 83 miljoner i vinst på den årliga omsättningen utöver kommunens 10 miljoner om året för att klara amortering och ränta på ett lånat belopp av 125 miljoner.
Om vi först och främst utgår från kommunens projektkalkyl på 170 miljoner och drar bort näringslivets investeringsbidrag, som i kommunens projketkalkyl uppgår till 30 miljoner plus lite andra poster, hamnar beloppet som skall finansieras genom banklån på 125 miljoner.
...
...det vill säga en vinst som ligger någonstans mellan 41 till 83 miljoner, utöver kommunens 10 miljoner, om man skall klara amorteringen.

Något säger mig att någon räknat väldigt fel. I årsredovisningen för Vetlanda kommun 2006 kan man läsa att kommunens låneskuld uppgick till 358 miljoner och på detta betalades 12,1 miljoner i räntor.

Enligt Lars-Anders Erikssons kalkyl skulle ett lån på 125 miljoner innebära räntor och amorteringar på mellan 41 - 83 miljoner årligen.

ehhh...

8 kommentarer:

Lars sa...

Tack för tipset Gunilla!

Det har blivit fel ord i texten, det skall stå omsättning och inte vinst. Det förstår nog långt många fler än du tror.


Hade du läst och förstått vad som stod straxt innan (För det andra innebär det att verksamheten fem år efter starten skall kunna göra en vinst på den årliga omsättningen i spannet 5 – 10 procent) så hade du säkert kunnat räkna ut att det borde stå omsättning istället för vinst. Å andra sidan hade det inte varit lika roligt för dig att i all enkelhet fråga om det inte skall stå omsättning istället för vinst. Nu fick du ju en möjlighet att briljera med lite retorik igen.

Nåväl du kanske inte blir så mycket klokare av denna korrigering heller. Men som hos många andra företag lär inte "arenabolaget" vara något självspelande pjano. Det betyder att det krävs både personal och andra kostnader för att skapa intäkter och vinst så att det blir utrymme att betala mellanskillnaden mellan kommunalrådets stipulerade 10 miljoner och den faktiska årskostnaden som kommer att uppgå till cirka 14,18 miljoner. Eftersom en normal vinst på omsättningen brukar ligga i spannet 5 - 10 procent så innebär det 41 - 83 miljoner i omsättning. Svårare än så är det inte.

Om du inte litar på min förmåga att kalkylera så föreslår jag att du antingen lånar en bok på biblioteket som handlar om investeringskalkylering och gör ett eget tappert försök eller så springer du helt enkelt in på banken och frågar om de kan hjälpa dig att räkna på ett lån med 5% ränta och 25 års avskrivning avseende 125 miljoner. Be dem gärna att räkna på både rak avskrivning och annuitet. Då får du se vad de kommer fram till för siffror.

Gunilla Hjelm sa...

Det var bra med ett förtydligande.

Din förmåga att kalkylera när det gäller ekonomiska spörsmål kan jag inte uttala mig om.
/Gunilla

Lars sa...

Jag tycker du gör rätt i att både granska och ifrågasätta vad som både skrivs och sägs, bland annat i media. Du brukar ju skriva en del om din granskning här på bloggen.

En sak som jag tror att många kommuninvånare skulle sätta värde på är om du med samma brinnande engagemang även kunde granska den kommunala verksamheten.

En bra utgångspunkt är följande:
* Vad är det vi har?
* Vad vill vi åstadkomma?
* Vilka framkomliga handlingsvägar finns det?
* Vilka konsekvenser får de olika handlingsvägarna i ett helhetsperspektiv där såväl ekonomiska aspekter som andra parametrar får utrymme?

En viktig del av granskningsprocessen är att studera hur många alternativ/handlingsvägar som ställs till förfogande i beslutsprocesserna. I kommunal verksamhet är det vanligt att det bara kommer fram ett alternativ. Möjligen kan det bero på att de olika arbetsgrupperna på eget bevåg kommer fram till att det är det bästa alternativet som presenteras. Då är det dock enligt mitt förmenande arbetsgruppen som fattar beslut och inte folkets företrädare i sin helhet. Vad skall vi då men politiker till, har vi en tågordning som innebär att enskillda arbetsgrupper skall fatta beslut så behöver vi ju varken fullmäktige, kommunstyresle eller nämnder.

Gunilla Hjelm sa...

Vetlanda kommun arbetar med metoden balanserad styrning där dina efterfrågade frågeställningar är en central del. Metoden innebär att arbeta med framgångsfaktorer via fyra perspektiv, ekonomi, kund/medborgare, process och utveckling. Kommunens verksamhet målstyrs utifrån de olika perspektiven.

Lars sa...

Och hur tycker du att det går med styrkorten i vår kommun?

I andra kommuner har det varit lite trögt att få igång acceptansen för balanserade styrkort. Har för mig att jag såg en rapport från en kommun i norr som dragit slutsatsen att det var lätt för den politiska ledningen att klubba igenom att man skall använda styrkort men att det i tjänstemannaledet inte blev den effekt som politikerna hoppades på.

Min bror har skrivit en c-uppsats i ämnet, dock inte med fokus på offentlig verksamhet. I ett flertal av företagen som ingick i studien fanns också acceptansproblem som i vissa fall var så svåra att företagsledningarna beslutat lägga ned försöket att införa BSC.

Nåväl jag har lite svårt att koppla styrkorten till ditt personliga engagemang när det gäller att granska den kommunala verksamheten med samma energi som du granskar det som skrivs i media.

Möjligen menar du att ditt engagemang skall kunna bli bättre i och med styrkorten. Isåfall skulle det vara intressant att höra hur du tänker dig att styrkorten skall användas i ditt granskningsarbete.

Gunilla Hjelm sa...

Jo tack, jag tycker att arbetet med styrkorten går bra. Under vintern har en målgrupp arbetat med att sätta ytterligare fokus på målstyrningen.

För övrigt vill jag passa på att önska dig lycka till med din nya partitillhörighet.

Lars sa...

Tack för dina lyckönskningar, nu förstår du kanske varför din rubrik på Höglandsnytt bara var två tredjedelar rätt. Till skillnad mot andra så väljer jag dock att inte göra så stort väsen om detta.

I och för sig lär jag inte bli så mycket annorlunda som person. Den du har haft nöjet att lära känna lite ytligt kommer fortfarande att finnas kvar.

För övrigt vore det intressant att höra din syn på hur målstyrningen skall kopplas till kommunens resultaträkning. Det är ju som bekant lite problem på sista raden i den.

Gunilla Hjelm sa...

Jo nu förstår jag vad du menade och det var ju roligt för dig att du hade nöje av att vara hemlighetsfull. Som sagt än en gång lycka till.