Krönikan på uppdrag gransknings hemsida är spännande så till vida att den avslöjar hur en redaktion inom media arbetar. Visst, det är inga nyheter men det är nog första gången jag ser det så tydligt nedskrivet.
Förväntningarna är höga på Uppdrag granskning inför den här säsongen. Två ordentliga genomslag per säsong - det ska Uppdrag granskning uppnå, enligt de
interna redaktionella målen.
så börjar krönikan och fortsätter med att beskriva hur bekymrad Nils Hansson känt sig inför hösten 2007 eftersom han inte trodde att de skulle uppnå målen.
UNDER 2007 nämndes Uppdrag granskning i 3498 artiklar eller inslag, enligt den elektroniska nyhetsservice som vi anlitar. Det är en fördubbling jämfört med 2006. Och de flesta publicerades under den höst som jag alldeles i onödan känd oro inför.
Och som slutkläm på året gjordes köttfärsavslöjandet.
Granskningen träffade mitt i prick i den svenska folksjälen och skapade en upprördhet vi inte sett maken till.
Och som slutkläm på krönikan skriver Nils Hansson:
Åter till frågan: kommer det ett nytt "köttfärs-avslöjande"? Svaret är att jag även inför den här säsongen känner en viss oro över att vi inte ska leva upp till det högt ställda målet.
JAG HOPPAS att det är ett gott tecken. Och jag kan lova att Uppdrag gransknings 40 medarbetare kommer att göra sitt yttersta för att leva upp till de höga förväntningarna.
Uppdrag granskning handlar alltså inte om att objektivt skildra en verklighet, leverera sanningen eller beskriva och lösa ett problem. Det handlar inte om att hjälpa människor eller att förändra samhället.
Det handlar istället om att bli omnämnd så många gånger som möjligt i andra medier. Det handlar om att leva upp till förväntningar, skapa "kioskvältare", "stora rubriker" och "intensiv debatt". Allt för tittarsiffror och pengar. Så tydligt är det i krönikan att man enkelt kan föreställa sig allt vad en redaktion är beredd att göra för att få ett kioskvältade genomslag.
Att objektivitet, omsorg om den lilla människan och pressetik då får stryka på foten är inget som förvånar.
Jag skulle vilja se forskning på hur de känner sig idag, alla de människor som nyttjats och utnyttjats, genom åren, av media i jakten på den förväntade "kioskvältaren". Det vore spännande läsning.
8 kommentarer:
Visst, man kan ifrågasätta metoderna Uppdrag granskning använder, men inte objektiviteten som sådan. Det var obehagliga, men helt bekräftade sanningar som kom fram i Louisefallet. Därom råder inget tvivel.
Det du håller på med är att skydda "etablissemanget" i vilket du själv ingår.
Bertil Nilsson har rätt, vi är på väg mot en politisk kollaps i Vetlanda!
Media är skickliga på att visa den sanning som passar en "story". Media är också alltid ytterst noggranna med att peka på att allt de skriver är sant.
Det är däremot inte säkert att den sanningen räcker för att ge läsaren en rättvis och objektiv bild.
Det finns två sidor av ett mynt.
är bara ett ordspråk bland många som vittnar om att det alltid finns flera sanningar i en historia.
Ta tex den tragiska historien i Rödeby, eller våldtäktsåtalet mot Beltran.
Rättegång pågår just nu och olika vittnen ger sin bild. Var och en utifrån sina upplevelser, sin sanning.
Vems sanning är mest sann? Vem ska bedöma det? Kommer allmänheten att nöja sig med rättens bedömning eller kommer folkdomstolen att döma på ett annat sätt?
Det finns alltid två sidor av ett mynt.
Ska vi gå in på att diskutera media rent generellt så kan vi hålla på till döddagar. Det finns bra och dålig journalistik, men journalistens roll är inte att lägga en egen värdering på ämnet utan att objektivt återge ett händelseförlopp. Men i fallet Louise kom så mycket graverande fram att det helt enkelt inte går att ifrågasätta att flera borde fått silkessnöret. Men istället sitter "gråsuggorna" Janne Josefsson hittade när han vände på stenar kvar. Någon med en något lägre position, men andra sparkats uppåt.
Detta har lett till att politiker och tjänstemän i det närmaste utraderat det lilla förtroende de hade innan och det innebär också att politiken gått i stå.
Skuggan av Louise kommer att vila tung över Vetlanda och kommer att förlama politiken för tiotals år framåt.
Det räckerinte med ett nytt Tjustkulle och att VBK och VMS Elit vinner SM de tio kommande åren för att tvätta den byk vi borde gjort för att kunna få en nystart i politiken.
Jag upprepar, vi ärpå väg mot en total politisk kollaps i Vetlanda, eller också en helt handlingsförlamad sådan.
Det bästa vore att spräcka blockpolitiken för ni kan ju ändå bara med yttersta möda hålla ihop och att då helt sidsteppa (c) och (kd) och ställa dem i opposition.
Besk medicin?
Nu var det just media generellt som jag skrev om i mitt inlägg.
Jag håller helt med dig om att journalistens roll är att objektivt skildra en händelse eller ett händelseförlopp. Och det var också förmågan att hantera den rollen som jag ifrågasatte.
När det sedan gäller din åsikt om den borgerliga politiken i Vetlanda kommun kan jag bara konstatera att vi har olika uppfattning om läget i kommunen.
Vi har en arbetslöshet på knappt 1,5%, handeln växer och blomstrar och företagen visar framtidstro.
Att det finns människor som vill utmåla Vetlanda som en döende kommun i kris kallar jag inte besk medicin utan oppositionspolitik.
Och det är väl något som hör till det politiska spelet, antar jag.
Jodå, handeln blomstrar och företagen går bra, men det beror nog mera på krativaoch innovativa privata företagare än det politiska klimatet som jag anser är helt handlingsförlamat. Varenda större fråga dras i långbänk utan att komma till en konkret slutsats. Hur många år har det här eländet med Nya Tjustkulle hållt på och är det sant som Lars-Anders säger att det nu liggande förslaget kommer att kosta skattebetalarna 41 000 om dagen i 25 år? Nej Gunilla, vi är på den väg som åt helvete bär!
Men det är en sak du konsekvent undviker och det är frågan om Louise. Kan du med bestämdhet hävda att berörda politiker och tjänstemän har snövitt samvete? Ingen är fälld till ansvar, alltsåhar Vetlanda kommuns politiker och tjänstemäntill fullo uppfyllt sina plikter. Är det din uppfattning?
Mitt inlägg på bloggen handlade om andra saker än de som du skriver kommentarer om. Jag tycker att bloggkommentarer ska handla om det inlägg de finns under men du vill hellre att jag kommenterar andra saker. Okej, jag gjorde redan ett undantag i den föregående kommentaren med att visa på oppositionens sätt att beskriva kommunen. Jag ska göra ett undantag till och kommentera Louisefallet eftersom du gärna vill påstå att jag har åsikter som jag inte har.
Oppositionen vill gärna hävda att inget hänt och att ingen tagit ansvar för socialnämndens arbete med "fallet Louise". Jag är av den åsikten att det är omfattande förändringar som gjorts. Den som är intresserad av att läsa utredningar och dokument kan göra det på www.vetlanda.se
1. Länsstyrelsen kritik i november ledde till ett åtgärdsprogram med bland annat ökade resurser och införandet av arbetet med BBIC-modellen (Barns Behov I Centrum)
2. I april avgick familjesektionens chef.
3. Kommunstyrelsen enades om en handlingsplan med bland annat en oberoende utredare som skulle titta på vad som egentligen hänt.
4. Socialnämndens ordförande och vice ordförande samt socialchefen ställdes åt sidan under utredningstiden.
5. Kommunfullmäktige beslutade att följa revisionens rekommendation om att inte ge ansvarsfrihet till socialnämndens ledamöter.
6. Efter Barbro Hindbergs rapport beslutades om en delning av socialnämnden för att sätta ett större fokus på individ och familjesektionen.
7. Majoritetens politiker tog sitt ansvar och återvalde inga av de ledamöter som inte fått ansvarsfrihet till någon av de nya nämnderna inom det sociala området. Oppositionen därmot återvalde sina ledamöter till vård och omsorgsnämnden och hävdade att de trots revisionens kritik inte hade ansvar för socialnämndens arbete. Revisionen gjorde däremot ingen åtskillnad utan klandrade hela nämnden.
Oppositionen vill däremot inte ta något politiskt ansvar utan lägger det helt och hållet på majoritet och på den tidigare socialchefen (numera chef för vård och omsorgsförvaltningen). Detta trots revisionens kritik och trots att kommunen under hela tiden fram till 2007 haft ett samlingsstyre med majoritetsmarkering. Sedan 2007 är samlingsstyret upplöst.
Så svaret på din fråga är nej, jag anser inte att politiker och tjänstemän till fullo har uppfyllt sina plikter i "fallet Louise" men jag anser att majoriteten och berörda tjänstemän har tagit ansvar för att förändra och förbättra situationen och för att förhindra att det ska upprepas.
Jag vet att allmänhet, media och opposition hade velat se fler huvuden rulla och att man därmed inte är mottaglig för att se det faktiska resultatet av förändringsarbetet och det är bara att beklaga.
Är det så att någon vill se mer av det jag skrivit i frågan så går det att söka i arkivet här på bloggen. Ytterligare kommentarer från min sida i ämnet blir bara upprepningar på det jag tidigare skrivit.
Gäsp, så många ord och så lite substans. Familjesektionens chef avgick så vitt jag förstått frivilligt, men hade likt Götesson kunnat bita sig fast om han velat eftersom inget uttalat ansvar riktats mot någon.
Du talar om det förändringsarbete som skett efter Louisefallet, men med total iskyla glömmer du bort den allra viktigaste personen, nämligen Louise själv. Jag tycker det tyder på en total brist på empatisk förmåga.
Hon levde i den djupaste misär under många år, låg och frös under presenningar i tjugogradig minuskyla, hon var utsatt för otaliga sexuella övergrepp av sin far (hur många vill nog varken du eller jag veta). Men hennes far gick på centralstimulerande droger (speed eller uppåttjack) som potentierar den sexuella lusten och förmågan.
Du talar om det kommunala förändringsarbetet, jag talar om en ung människa som både Vetlanda och Göteborgs kommuner svikit kapitalt trots hur många larm som helst genom åren.
Nu slingrar sig dessutom Vetlanda kommun för att slippa det fullt motiverade skadeståndskravet. Är det ändå inte rimligt att vi som Vetlandabor försöker ge Louise ett rimligt försök till återstart av livet genom att ge henne ekonomiska möjlighet att läsa upp grundskole- och gymnasiebetyg utan att behöva ta studielån. Är det inte rimligt att hon får ekonomisk möjlighet att med professionell hjälp så långt som är möjligt med att läka de själsliga sår de här åren åsamkat henne. Psykoterapeuthjälp betalas oftast inte av landstinget och ett enda besök kostar väl idag uppemot 1500 kr.
Du har slingrat dig för att slippa svara på frågor om Louise, men det är i Louisefallet som grunden till förtroendekrisen bottnar.
Du är självutnämnd mediagranskare men riktar kritik endast mot program som ifrågasätter Vetlanda kommun.
Om jag ber dig att granska Barbro Hindbergs rapport med samma kritiska ögon,hur ser du på den?
Speglar den på ett objektivt sätt vad som hände i Louisefallet. Är det ett korrekt återgivande av händdelseförloppet, drar Barbro Hindberg de slutsatser som är nödvändiga? Varför talade hon inte med Louise själv? Varför använder hon sin utredning till att (liksom dig) ifrågasätta Uppdrag Granskning. Låg det över huvud taget i hennes uppdrag att granska något som inte hade något med det aktuella fallet att göra?
Prata på du om låga arbetslöshetsiffror och blomstrande handel och negligera den skam många känner över att vara boende i en kommun som inte tar ansvar för sina uraktlåtenheter och gör allt för att slingra sig ur med förlorad heder som följd.
En gång kände jag glädje över att vara Vetlandabo. Mitt hjärta blöder för en flicka som alla har svikit.
Och jag tillhör inte oppositionen och tänker rösta på Kalle Anka-partiet i nästa kommunalval. Jag tycker samtliga partier bär en kollektiv skuld. Men när Nya Tjustkulle väl är färdigtbyggt och folk vallfärdar från hela södra- och mellan-Sverige för att se kanariefåglarna vinna, då är allt glömt, eller?
Därmed sätter jag punkt. Lev väl i din låtsasvärld med skygglapparna på!
Du påstår att jag saknar empatisk förmåga när jag skriver om förändringsarbetet inom den sociala sidan i kommunen. Tvärtom, har de starka känslorna för "Louise" utsatta situation lett fram till ett behov av att, så långt det är möjligt, förhindra att något annat barn får uppleva något liknande.
Vi som arbetar i nämnder eller förvaltningar har att dra lärdom av det som hänt och jobba framåt med lärdomarna som utgångspunkt.
Om man läser Barbro Hindbergs rapport kan man se att det är precis det hon också gör. Hon beskriver hur det kunde hända och ger förslag på hur man ska kunna undvika liknande situationer i framtider. Hon ger förslag till förändringar både på nationell och lokal nivå.
Om du hade läst min blogg genom åren så hade du upptäckt att jag varit kritisk till medias sätt att arbeta långt innan Uppdrag Gransknings program om Vetlanda, men jag ska erkänna att, genom att ha följt Uppdrag gransknings arbete med "Louisefallet" så har jag blivit än mer kritisk, ja till och med cynisk när det gäller media i allmänhet.
Jag tror på rättsamhället och anser inte att det är medias sak att agera åklagare och domare.
Slutligen vill jag be om ursäkt för att jag trodde att du tillhörde oppositionen. Eftersom du till helt nyligen hade kommunala politiska uppdrag för miljöpartiet, och jag hade uppfattat att du lämnat uppdragen av personliga skäl men inte partiet, drog jag slutsatsen att du fortfarande representerade miljöpartiet som sitter i opposition i Vetlanda kommun. Jag ber än en gång om ursäkt för min förhastade slutsats.
Skicka en kommentar