Läsvärt om medias makt

Först vill jag poängtera att min numera cyniska inställning till media inte bottnar i något slags personligt hämndbegär.

Jag har personligen, än så länge, inte på något sätt känt mig illa bemött i mina kontakter med våra lokala medier. (Några andra är ju oftast inte aktuella för en lokalpolitiker) Tvärtom tycker jag att jag alltid känt att jag fått fram det jag velat säga i artiklar och intervjuer och om det blivit några felaktigheter så har de varit av mindre betydelse för helheten.

Några gånger kan jag tycka att jag borde fått större möjlighet, och större utrymme för, att bemöta påståenden men på det stora hela har det varit okej.

Så att alla har det klart för sig.

Min kritik handlar om ett annat plan. Det handlar om hur media vinklar, styr och påverkar. Det handlar om att media använder sin maktsituation på ett sätt som jag är ytterst kritisk till.

Läs gärna på Pressombudsmannens hemsida om fall där media klandrats för sin rapportering. Och läs absolut, numera bortgångne Olle Stenholms synpunkter kring ett av medias absolut värsta övertramp hittills. Aftonbladets publicerade intervju 2006 med den 13-åriga flicka som våldtagits, nästan dödats och som bevittnat sin kamrats död.

13-åringen fördes till sjukhus dit hennes föräldrar kallades klockan fyra på morgonen. Efter behandling av knivskadan på halsen ville hon genast åka hem. Där mötte hon Aftonbladet. Hon "har precis kommit hem… Hon har fortfarande blod på händerna" stod det på sidan 6 i AB.

Hon ville själv, hävdade Aftonbladet i sitt försvar. Jag undrar vilken möjlighet hon, i realiteten, hade att säga nej.

Läs också gärna denna krönika av Kristina Kappelin från journalisten.se om mediemakt i Italien men som har många tänkvärda bitar även för oss i Sverige.

Det ser ut som om politikerna har överhanden. Men i själva verket är det de starka ekonomiska intressen och påtryckningsgrupperna bakom de stora tidningarna
som bestämmer dagordningen.

skriver hon bland annat och berättar om en man som kategoriserar deltagarna i ett demonstrationståg utifrån vilken morgontidning de läser och inte utifrån vilket politiskt parti de tillhör.

Läs också denna kolumn av Lars Adaktusson från Svd som handlar om medias makt över ansvarsutkrävandet.

Åtskilliga av dem som de senaste åren utsatts för mediala övergrepp kan vittna om att allmänhetens dom har större betydelse än ett friande utslag i en domstol – är någon dömd i mediernas och allmänhetens ögon hjälper det föga att vara frikänd juridiskt.

Detta kan aldrig vara acceptabelt i ett rättssamhälle. I mediebranschens etiska regler poängteras vikten av att personer som misstänks för brott i lagens mening alltid ska betraktas som oskyldiga.

Det är dags att svenska medier lever upp till sina egna etiska riktlinjer och gör sig av med föreställningen att journalister ska sköta samhällets ansvarsutkrävande genom att självpåtaget agera åklagare och domare.