Giriga föredetta ministrar

Ministrarna i den förra regeringen har ingen lust att rätta munnen efter matsäcken nu när de har försvunnit från maktens köttgrytor. Nej, det gäller att krama ur de sista dropparna av skattebetalarnas pengar. Trots att flera av dem har jobb så ska de ändå få ha kvar sin statsrådslön under ett år.

Lena Sommestad har tagit tjänstledigt under det år som hon har möjlighet att bli försörjd av staten och kvitterar därmed ut 97 000/mån under ytterligare ett år fast utan att göra någon nytta för pengarna. Inte dåligt som friårslön.

Göran Persson får behålla sin statsministerlön på 121 000/mån trots att han egentligen borde kunna klara sig på sin lön som riksdagsledamot på 48 000/mån som ju är betydligt mer än vad vi andra vanliga dödliga har.

Stefan Olsson skriver

Och varför skall de få behålla avgångsvederlaget trots att de har fått nya jobb? För vanliga arbetare är det olagligt att gå på a-kassa och jobba samtidigt. För en avgången minister är samma sak en rättighet.

Ja, det kan man verkligen fundera över. Jag har fattat det som att avgångsvederlaget är en sorts omställningsbidrag, en form av a-kassa som ska försörja personer under tiden som han/hon hittar ett nytt jobb. Men att både få lön och avgångsvederlag samtidigt känns inte precis så som det var tänkt.

Som fallskärm räknat är det väl egentligen bara småpengar och inget att bråka om men det är vi skattebetalare som betalar och pengarna borde kunna användas till viktigare saker.

Egentligen handlar det om principer. Även en föredetta socialdemokratisk minister sätter sin egen personliga vinning främst.

Det klingar falskt om socialdemokraternas vackra ord om solidaritet med arbetslösa, sjukskrivna, fattigpensionärer, förtidspensionerade och socialbidragstagare.