Några funderingar som kom upp under diskussionerna vid helgens läger som visar på att vi ständigt skuldbelägger kvinnan och att flexibiliteten nästan enbart är hennes ansvar.
Vi pratar mycket om att när kvinnor blir mer jämställda föder de också färre barn. Vad beror detta på? Beror det på att kvinnan försakar barnafödande till förmån för en karriär? Det är den jämställda karriärskvinnans fel att det föds så lite barn i Sverige idag eller...
Om vi istället vänder på resonemanget och säger att när män blir mer jämställda skaffar de färre barn. Varför gör de det?
Att "skaffa barn" för en jämställt par innebär ett delat ansvar för att hemmet fungerar, näringsrik mat lagas, barn lämnas och hämtas på "dagis" och allt annat "runtomkringarbete".
Är jämställdheten bara skenbar? Är det så att kvinnans "verksamhetsområde" ökar medan mannen ser till att minimera det "verksamhetsområde" som borde innebära en ökning för honom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar