1) Äldre långtidsarbetslösa ska erbjudas jobb som idag ingen har tid att göra. Exempelvis att skotta snö eller byta gardiner hos gamla. Det avslöjade Göran Persson i söndags.Talar sitt tydliga språk. Snöskottning och tvätta gardiner är arbete som inte är värt något, det är bara pysselsättning. De som utför detta arbete ( de långtidsarbetslösa) är heller inte värda något. Vilken fruktansvärd människosyn!!
Punkt 2 och 3 känns faktiskt ganska bra, om detta stämmer. Frågan är bara varför det måste gå genom den offentliga sektorn, i detta fallet kommunen. En skattesubvention för hushållsnära tjänster skulle göra samma nytta men inte på samma sätt riskera att låsa arbetstagaren (ofta en kvinna) ännu tätare till att bara ha en arbetsgivare, den offentliga sektorn, att välja på.2) Kommunerna ska inrätta speciella servicecenter dit gamla människor kan ringa för att få hjälp, eventuellt till rabatterat pris. Så vill Ylva Johansson göra det lättare att bli gammal. Tanken är att åldringen ska kunna beställa jobb som inte ingår i den vanliga hemtjänsten. Kommunen lägger ut jobbet på ett privat företag men garanterar att jobbet utförs med kvalitet.
3) En tredje variant som diskuteras är att pensionärer över en viss ålder får en hjälppott - exempelvis fyra timmars hemtjänst i veckan. Sedan får de själva bestämma vad de vill ha hjälp med. Metoden kallas "förenklad biståndsbedömning" och finns redan i en del kommuner.
Jag skrev ett inlägg om detta igår med rubriken Göran Perssons piga och avslutade inlägget med att fundera över vem som skulle städa den nya lyxvillan. Lena Mellin har svaret. Göran Persson tillhör ju gruppen som snart ska gå i pension och då kan regeringen väl tänkas fixa till en subventionerad, kommunal piga som kan städa åt honom på hans ålderdom. Smart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar