Lite roligt är det...

...med snarstuckna journalister.

Aftonbladets Marcus Larsson kallade Alexander Ryback för "fiolhoben" och skriver att hans skiva låter som att "”Smurfhits” har lärt sig att spela fiol".

I vårt grannland Norge har Rybaks debutskiva bland annat fått högsta betyg av Aftonbladets kära kompistidning Verdens Gang.

Det är naturligtvis inte riktigt klokt. Men det är en gammal sanning att framgång och patriotism kan förblinda, fördumma och korrumpera.

Reaktionerna från Norge lät inte vänta på sig och nu använder Marcus Larsson stort utrymme för att ondgöra sig över att norrmännen har mage att ifrågasätta hans recension och skriva elaka saker om honom i sina tidningar.

Jag kallades dessutom för ”Rybak-dödaren” och ”mannen som slaktade Alexander” i norska tidningar. Slaktade Alexander. Som om min ömma moder och mjuke fader uppfostrat ett svenskt svar på monstret Leatherface i skräckfilmen ”Motorsågsmassakern”.

För mig låter det mest som: Den som sig i leken ger får leken tåla. Detta borde även gälla recensenter. Men visst är det lite gulligt när journalister själva inte klarar att utsättas för de drev de själva utsätter andra för. Det kanske till och med skulle kunna mana till en viss eftertanke.