Aftonbladet gjorde en stor affär av att Maud gick ut och kritiserade sin gamla lärare. Denne lärare reagerade meddetsamma och påstod att han kände sig kränkt och att det inte var rätt att kritisera hans arbetsinsatser. Metta Fjelkner från lärarnas riksförbund håller med och menar att man inte får kritisera hennes yrkeskår.
Men snälla nå'n då!
Jag har förstått att det uppenbarligen är ett känsligt kapitel det här med att utvärdera och kritisera lärares undervisning men jag frågar mig definitivt varför? Varför skulle vi lärare vara undantagna från kritik.
På gymnasiet där jag arbetar utvärderar eleverna oss lärare och kurserna minst två gånger per kurs. Jag tycker det är bra. Det ger mig tidigt i kursen en fingervisning om vad jag behöver förbättra och hur min undervisning "går hem" och efter kursens slut kan jag med hjälp av den slutliga utvärderingen ytterligare förbättra mig och kursen till nästa klass.
Införandet av dessa utvärderingar var dock mycket diskuterat. Det finns lärare som känner sig kränkta av att bli utvärderade av sina elever. Jag har hört om klasser som fått utskällningar för att någon i klassen kryssat i "dåligt" på frågan om lärarinsatsen.
Istället för att se det som en möjlighet till "ständiga förbättringar" så verkar många tycka att de inte ska kunna kritiseras.
Den dagen då patienterna kan utvärdera vårdinsatser, eleverna skolan, föräldrarna barnomsorgen och de gamla sin hemtjänst ser jag fram emot och jag hoppas att den kan bli verklighet snart.
Jag håller helt med Lisa Marklund i denna krönika.
Matte var alltid tidigare mitt sämsta ämne och jag kände mig alltid som att jag inget förstod och inte vågade jag fråga gång på gång heller. Men så, i vuxen ålder, fick jag en lärare på Komvux med en ängels tålamod. När jag bad om ursäkt för att jag frågade igen och igen sa han:
-Här ska du inte fråga tills du får ett svar, här ska du fråga tills du förstår svaret.
Det är hans förtjänst att jag älskar matte idag. Heder åt en sådan pedagog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar