Varje gång jag loggar in på first class möts jag av ordet "obegränsad". Det står där i svart på vitt som en symboliskt påminnelse.
Att vara en kvinna utan begränsningar är oerhört begränsande.
Ständigt uppkopplad, påkopplad och aldrig avkopplad.
Ständigt tillgänglig, snabbt nog förgänglig.
Tur då att det finns hästar att sköta och boxar att mocka.
Stunden blir liksom positiv och meditativt, kvalitativ och ska förhindra att jag alltför snart behöver vård som är palliativ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar