Klockan 06.30 efter en stressig timme åkte de.
Bilen fullpackad med mat och kläder och allt annat nödvändigt för en veckas skidläger.
Takboxen full av längdåkningsskidor och stavar.
Jag kramar och vinkar av trötta men glada och förväntansfulla barn och en pappa laddad inför de många timmarnas bilkörning.
Ha! Hela huset för mig själv!
Här ska planeras, städas, tvättas, och pyntas.
Dagarna ska utnyttjas till max!
Ska nog hinna med att ta hand om mig själv också.
En ridtur efter lunch...
Klockan 09.30
Dricker kaffe.
Njuter av tystnaden.
Eller...
*Trummar med fingrarna mot bordet*
Är det inte väldigt tyst?
Undrar om lillasyster blir åksjuk?
Håller storasyster sitt tonårshumör i schack?
Får pappa någon som byter av honom vid ratten så han inte blir för trött?
*Tittar ut genom fönstret*
Jag ska nog ringa och kolla lite...
Om en stund.
4 kommentarer:
*skrattar* Tror att du är som en helt vanlig mamma.
och istället för att göra en massa nytta sitter jag här och suckar...
Hurra! Jag visste att det var något genetiskt! Såg verkligen mamma framför mig.
Nu undrar jag, hur kommer det sig att mammor alltid ringer när:
- man precis ska gå
- precis ska kliva upp på trappen hos mamma
- när man har 500 saker att bära och måste ställa ned allt för att kuna svara?
Det, Fredrik tror jag också beror på någon mamma-gen eller så...
Jag lyckades hålla mig och ringde inte förrän på eftermiddagen och då satt de på en pizzeria i Mora och käkade för fullt.
Just nu har jag hällt upp ett glas vin, skålat med de prominenta gästerna på nobelmiddagen och njuter av min fridfulla tillvaro.
Det enda som stör lugnet är att jag hör katten tassa över golvet. Det skulle inte vara något fel med det om det inte vore för att hon hörs för att hennes klor är för långa.
Jag fixar inte att klippa dem själv så det får vara tills familjen kommer hem. I detta husets normala oväsen har det inte hörts så det blev uppenbart först nu när jag blev ensam hemma.
Alltid är det nå't...
Skål förresten...
Skicka en kommentar