Jag blir så trött...

...och det är inte bara höstens fel. Just nu känner jag mig trött på att vi tar två steg fram och ett och ett halvt tillbaka i jämställdhetsarbetet.

Jag somnar av trötthet över gamla fördomar och djupt rotade föreställningar om kvinnors berättigande och kompetens (eller icke) i olika sammanhang.

Jag spyr på falskspel, rävighet, intriger och politiskt maktspel.

Jag får magknip av gubbars gubbvälde.

Kanske är det bara en släng av magsjuka, förhoppningsvis går det över...