Globalisering

Ett utryck som jag ofta hört, speciellt i arvsfrågor är:

Första generationen förvärvar
Andra generationen förvaltar
Tredje generationen fördärvar

Första generationen bygger upp, skapar och kan, genom hårt arbete, ge sina barn en något bättre tillvaro än den de själva hade. Det finns en vilja att till att skapa något nytt, något bättre och det finns gott om visioner.

När andra generationen ska ta över bildas ett vakum. Hur ska de "nya" kunna uppbåda samma intensiva skaparkraft, fortsätta utvecklingen och "ta över" rodret lika kraftfullt som sina föregångare. Så mycket enklare då att bara se till att förvalta det redan befintliga på ett bra sätt. Tiderna är goda och välståndet ökar utan hårt arbete och förvaltaren kan luta sig tillbaka och leva gott på det som redan finns. Man kan unna sig lite mer för kapitalet är redan så stort och behöver inte växa mer. Man kan ge sina barn en bättre materiell standard än den de själva hade. När allt funkar så bra, varför ska man då ha visioner?

Tredje generationen har fått allt till skänks men är ändå inte nöjda. De kräver sin del av första generationens mödosamt ihopsamlade kaka. Förvaltarens barn upptäcker att tillgångarna inte är ändlösa men orkar inte göra något åt det, de är ju vana att få allt de pekar på och pengarna fortsätter att rinna mellan fingrarna. Förvaltarens barn upptäcker också att medan andra generationens förvaltare slog sig till ro så sprang hungriga konkurrenter med stora visioner förbi och är nu de som leder utvecklingen. Tredje generationen har nu två vägar att gå. Antingen tar de sig i kragen och börjar den mödosamma vandringen tillbaka eller så ger de upp och lever på de sinande resterna av fornstora dagar.

Med formuleringen "Jorden är platt" avser Friedman att alla länder och regioner numera tävlar direkt med varand­ra i kunskap, påhittighet, organisation och förändringsförmåga. Produktionsfaktorerna är så rörliga och kommunikationerna så snabba över världen att geografiska avstånd inte längre bildar avgörande hinder. Begåvade ungdomar i t ex Indien och Kina kan direkt göra sig gällande i förhållande till européer och amerikaner.

Och de kommer att göra det också. De är hungriga, visionära och har en inre drivkraft om ett bättre liv, medan vi europeér lever på minnet av den storhetstid som varit.