Lokal ledare i Smålandsbygdens tidning

Låt oss sluta se människor som ett problem

1868 tog en av mina kvinnliga förfäder oxe och vagn och reste de 9 milen från hemmet till hamnen i Kalmar dit det skeppades nödhjälp i form av spannmål till Sverige från Ryssland.

Det var stor hungersnöd i Sverige, människor svalt och den stora emigrationsvågen till Amerika rullade igång. Vilhelm Moberg har beskrivit detta på ett målande sätt i sina böcker om Karl-Oskar och Kristina. Människor lämnade allt för drömmen om ett bättre liv för sig och sina barn. Ett hårt liv väntade. Inte alla kom fram, många dog av umbäranden på vägen. Men det fanns också de som med sina bara händer skapade sig ett bättre liv och drömmen levde. Pengar kunde skickas hem till släktingar i Sverige och fler och fler tog steget över Atlanten. I Amerika togs människorna emot. De arbetsvilliga och ambitiösa människorna välkomnades som en tillgång och sågs inte som ett problem. Många är de utvandrade svenskar som bidragit till det amerikanska samhället.

Folkhemsreformen skapades i början av 1900-talet som ett medel att stoppa utflyttningen. Emigrationen blev ett samhällsproblem som måste hejdas och det gjordes genom sociala reformer som gav människor möjlighet att också skapa sig ett bättre liv här hemma.
Idag kommer människor hit till oss i Sverige med samma drömmar som svenskarna hade då. Drömmen om ett bättre liv för sig och för sina barn. En del flyr för sina liv från krig och förföljelse. En del kommer för att de inte har möjlighet att skapa ens grundläggande livsvillkor där de kommer ifrån. De saknar möjlighet till utbildning och arbete. De saknar möjlighet till försörjning.

Vad gör då vi. Jo vi har på drygt 100 år hunnit glömma bort den tid då det var vi som var i samma situation. Förskonade från krig, umbäranden och stora samhällskatastrofer så vill vi låsa om oss, bygga höga murar och stänga ute omgivningen.
Vi glömmer bort att människorna som kommer till oss bidrar till att förbättra vårt samhälle, utvecklar det och bidrar till vår välfärd och vårt gemensamma samhällsbygge. De hjälper till att lösa den arbetskraftsbrist som idag finns på en rad områden.

Låt oss nu äntligen sluta upp med att prata om människor som ett problem. Öppna upp Sverige för kreativitet och utveckling. Låt oss nu äntligen visa att vi tror på människors vilja och förmåga till att skapa ett bättre liv och ett bättre samhälle för oss alla.

Möte med fredspristagarna

Det blev ett tillfälle att prata om mod, fred och kvinnors rättigheter. Vi bytte kontaktuppgifter och pratade om hur vi Centerkvinnor, Sveriges största politiska kvinnoförbund, kan hjälpa till att bygga nätverk för ett bättre samhälle för kvinnor i spåren av den Arabiska våren i Yemen och i uppbyggnaden av fred och försoning i ett krigssargat Liberia.


Problemen är stora. Leymah Gbowee beskriver situationen i Liberia som skör. En enorm arbetslöshet och desperation bland de unga riskerar att skapa splittring och att gynna de krigsherrar som förlorade sin makt i och med freden. Ibland känns det som ett steg fram och två steg bakåt, säger hon och ser för ett ögonblick något nedstämd ut innan hon åter rätar på ryggen och fortsätter med att säga att det är mödosamt men det går ändå sakta framåt.


Yemen befinner sig i den allra första skälvande tiden av reformer. När som helst kan bakslag komma. Små, små framsteg för kvinnors rättigheter har tagits men allt kan plötsligt vara förlorat. Tawakkul Karman pratade om hur viktigt uppmärksamheten kring fredspriset är för att processen ska kunna fortsätta. Hon efterlyser nätverk och stöd i att bygga demokrati och mänskliga rättigheter i ett land som hittills varit ett av de mest slutna i världen. Det kommer att ta tid, kräva mod och omvärldens hjälp. Tawakkul Karman har en enorm energi och en smittande optimism och detta trots att hon lever under dödshot. Yemens kvinnor har inget att förlora, menar hon. Mitt arbete kan ge andra mod, jag måste fortsätta.

Jag får chansen att träffa fredspristagarna

I nästa vecka får jag, som ordförande för Centerkvinnorna, möjlighet att träffa de tre kvinnor som nu får Nobels fredspris och jag tänker genast på hur vi i Sverige ska kunna hjälpa kvinnor i världen i deras kamp för fred och frihet och kvinnors rättigheter.

På Svt play kan man se en dokumentär om de tre pristagarna. Deras mod och styrka gör mig ödmjuk. Jag är oerhört glad över att dessa tre nu blir uppmärksammade för sitt arbete men samtidigt känner jag att var och en av dem vore värd ett eget fredspris.

Fredsförhandlingarna höll på att bryta samman och i ett sista desperat försök ockupperade kvinnorna lobbyn till det hotell där förhandlingarna pågick.
Det var som om de i den stunden tog all min värdighet och integritet. Om de griper mig för att jag protesterar mot deras våld och dödande då ska jag ge dem det sista jag har kvar. Det var därför jag tänkte klä av mig naken. Så säger Leymah Gbowee om den händelse som ledde till att fredsavtalet till slut undertecknades.

Liberias president Ellen Johnson Sirleaf har sedan dess arbetat för fred, återuppbyggnad av landet och försoning. En farlig och svår uppgift i en skör tid.

Tawakkul Karman är en av de kvinnor som ledde protesterna i Yemens arabiska vår. I 9 mån bodde hon och andra kvinnor, barn och ungdomar som drömmer och värdighet och frihet i tält på Förändringstorget. Hon är den första arabiska kvinnan som får priset.

Centerkvinnorna skrev för ett tag sedan en debattartikel på detta tema.
Centerkvinnorna vill att kvinnor ska ha en aktiv och beslutande roll i fredsförhandlingar och återuppbyggnad efter konflikter.

Därför kräver vi att Sveriges regering arbetar aktivt för att fler länder ska inrätta handlingsplaner för FN: s resolution 1325 som lyfter fram kvinnors roll och viktiga bidrag som aktörer för fred.

Spännande ideer för sociala medier

Kvinna till Kvinna gör just nu en jättespännande kampanj där man istället för att annonsera i dagstidningen för 100 000 kr så kan man sälja sin status på Facebook för en krona. I korthet går det ut på att 100 000 personer på Facebook låter en statusrad bli reklam för Kvinna till Kvinna och stöder på så sätt deras arbete för kvinnors rätt i världen.

Jättesmart kampanj som verkligen använder sociala mediers potential. Här kan du läsa mer om detta och hitta länkar till kampanjen. http://korta.nu/48rdh

Nu utmanar jag er alla att vara med i kampanjen och därmed stödja Kvinna till Kvinna.

Sänkt restaurangmoms en riktig landsbygdssatsning

Äntligen har reformen för sänkt restaurangmoms blivit verklighet.

Oppositionen och media kallar det hånfullt för krogmoms och belackarna hävdar att det är till för att storstadskrögarna ska tjäna mer pengar.

För mig är detta en viktig satsning på landsbygden och på kvinnors företagande. Jag har besökt många små trevliga matställen på landsbygden. Ibland kombinerade med en gårdsbutik eller hantverksbod. Det är många gånger företagarens möjlighet att klara sig på sitt företag, att ha "flera ben att stå på".

Jag har ätit på pizzerian i det lilla samhället. Den som kanske många gånger är samhällets samlingspunkt. Den som förutom pizza också serverar köttbullar och annan husmanskost för att kunden efterfrågar det och där byns ungdomar jobbar extra och tjänar lite egna pengar.

Jag besöker caféet i den lilla staden där det också serveras lättlunch och där jag känner igen de unga tjejerna som jobbar extra vid sidan av sitt skolarbete.

Det är här sänkt restaurangmoms kommer att bli en möjlighet till utveckling och tillväxt!

Sickan Carlsson blev 96 år

Tänk vad hon upplevt. Jag har i min bokhylla hennes memoarer "Sickan". Jag har alltid varit svag för berättelsen om en människa och ett livsöde.

Jag bläddrar genom boken, det är många år sedan jag läste den. Nu tittar jag på bilderna och läser en sida här och var. Boken är utgiven 1979 så det är ett tag sedan. Tonen i texten är rapp och glittrig, lite som hennes filmkaraktärer men under ytan syns ett djup och en personlig utveckling som kanske inte tillhör den vanliga bilden av henne.

Hon beskriver sitt liv genom kriser och lycka och någonstans på vägen förstår man att här fanns en vilja av stål. Sickan Carlsson var en av få kvinnor i vår filmhistoria som är bland de absolut mest kända. Kanske var hon ibland trött på att alltid spela den präktiga och muntra men det var de rollerna hon fick och som gjorde henne älskad som skådespelare.

Filmkritiker kanske viftar bort hennes prestationer på filmduken som obetydliga och utan feministiskt djup men tänker man på att hon spelade dessa roller skickligt och professionellt medan hennes privata liv var allt annat än idylliskt och glättigt ja då inser man hur imponerande hennes gestaltande på filmduken är. Än mer imponerad blir man när man läser hennes bok så fri från bitterhet. Hon har gått igenom mycket men kommit ut klokare och mer livskraftig på andra sidan.

Hon hanterade sin konstnärssjäl, sin karriär och sitt liv utan att förlora sig själv i processen. Det finns mycket att lära av det, även för dagens kvinnor som kämpar för att få livspusslet att gå ihop. Eller för den som fastnat i "duktig flicka träsket".

Så tack Sickan för att vi får njuta av din filmskatt!

Debattartiklar från Centerkvinnorna

De senaste dagarna har Centerkvinnorna haft några debattartiklar med olika tema publicerade i olika media. På temat Jämställd skola skrev jag tillsammans med Annika Qarlsson en debattartikel om att Centerkvinnorna vill ha en översyn av kvaliteten på sex och samlevnadsundervisningen i skolan. Den finns nu också publicerad på Centerkvinnornas hemsida, läs här.

Vår debattartikel "Låt inte den arabiska våren bli vinter för kvinnorna" finns bland annat här.