Orm eller Arn

För ett par år sedan läste jag böckerna om Röde Orm. Tipset kom från en arbetskamrat och varken min man eller jag hade läst dem tidigare trots att de väl är väl kända bland många. Vi lånade dem på biblioteket och de fick hämta upp dem från källaren så det var nog väldigt länge sedan någon lånat dem.

Jag hade verkligen stort nöje av att läsa dessa härliga, mustiga och humoristiska vikingaskildringar och även om det var ett bra tag sedan de skrevs så var det inte svårt att följa med på Orms alla äventyr.

I går på juldagen när vi var hos mina föräldrar så hittade jag första delen om Orm i deras välförsedda bokhylla. Jag satte mig och skummade lite genom boken och plötsligt slog det mig vilka otroliga likheter där fanns med Jan Guillous berättelser om Arn.

Den unge äventyrlige, svenske mannen som efter olika äventyr hamnar i fjärran land hos en österländsk herre. Den unge mannen skaffar sig ära och berömelse som krigare. Flickan av konungaätt som väntar troget och som hämtas av hjälten i ett kloster. Hemkomst för hjälten medförande nya tider och ny teknik.

Guillou har bara ändrat vikingen Orm till korsriddaren Arn och flashat till storyn lite för att passa en modern publik. Inget fel i det. Världen är full av filmer och böcker som bygger på askungens historia, Shakespears pjäser eller Austens berättelser.

/Uppdaterad: Guillou skriver själv här hur han tittat på CNN:s demoniserade bild av islam i två dagar och då kom på historien om korsriddaren Arn. Där föll min teori. Så likheten med Röde Orms saga är väl bara en tillfällighet./

Slutsatsen blir väl att detta borde leda till en nyupptäckt av historien om Röde Orm. Så gör ett besök på närmaste bibliotek i mellandagarna och låt dig ryckas med av Röde Orms äventyr.

Årets julkort

Jag vill dela med mig av årets julkort samt

passa på att önska er alla en riktgt

God Jul

och ett

Gott Nytt År

I fikarummet

Ibland diskuteras det hur man kan kombinera politiskt arbete med det "civila" arbetet. Det är ju inte så många av oss som har uppdrag som gör att vi kan vara heltidspolitiker.

Själv har jag 13% arvoderad tid som tekniska nämndens ordförande och jobbar som lärare i datateknik på 70%.

Hur mina arbetskamrater ser på mitt politiska engagemang skiftar från person till person.
En och annan gliring kan man få i fikarummet, ett och annat berömmande ord också för den delen och en hel del tips och ideér.

Efter att jag fått förmånen att två gånger besöka Lena Ek i Eu-parlamentet så har en del av mina humoristiska kollegor dock kommit till den fantastiska slutsatsen att detta måste innebära att även jag snart kommer att bli Eu-parlamentariker.

hmm...ibland är slutledningsförmågan otrolig!

Så numera har jag en egen stab. Någon anser sig redan anställd som chaufför. Hans krav är att få köra BMW och jag har sagt att jag kan tycka att det är helt okej med en X5:a. Så har jag också en förhandlare, en utvecklare och minst en allt i allo.

När jag kommer in i fikarummet möts jag av ett glatt "tjena chefen!" och nya personer i fikarummet betraktar det hela med stor förvåning.

Så nu väntar jag bara på ett erbjudande.

Ha, ha... ;D

Äntligen mamma

Mamma klagar på att jag varit dålig på att uppdatera bloggen ett tag. Det är faktiskt så att jag ransonerar mig själv just nu. Jag är sådan att jag alltid har tusen och ett järn i elden samtidigt och många projekt både på jobbet, i politiken och på den eventuella fritid som blir över av dygnets timmar.

En och annan varningssignal har börjat ringa och jag tyckte det var bäst att ta dem på allvar innan väggen rusar på mig. Alltså ransonerar jag allt och ökar tiden med mig själv och min familj. Det innebär också att ransonera allt som är roligt för problemet är att det är så mycket som är roligt.

Plötsligt har jag till och med skapat mig tidsutrymme för att laga mat. Ett område som varit sorgligt försummat de senaste åren. I går gjorde jag en modern variant av min mormor Bertas revpannkaka. Superenkelt och supergott.

Först skär jag tre paket bacon i bitar, bryner i en stekpanna och låter rinna av.

Fram med matberedaren och sätt i mixerkniven.
Häll i 5 dl mjölk
2,5 dl mjöl
8 - 10 skalade potatisar
2 ägg
lite salt (tänk på att bacon också ger sälta)
Kör tills potatisen är riktigt finhackad

Blanda sedan ner den brynta baconen och slå smeten i smord och mjölad avlång sockerkaksform.

Grädda i 200 graders ugn i ca 45 min. (känn med sticka )
Stjälp upp kakan på galler.

Revpannkakan kan ätas varm direkt från ugnen med lingonsylt. Konsistensen blir då lite kletig som ölandskroppkakor ungefär.

I vår småländska familj tycker vi dock bäst om den så här:

Låt den kallna helt. Då blir den lätt att skära i skivor ½-1 cm. Stek skivorna gyllenbruna och njut med ett glas mjölk och lingonsylt.

Storasyster och jag är ensamma hemma eftersom lillasyster och pappa är i Bruksvallarna och tränar längdskidor. Storasyster har i eftermiddag deltagit i ett luciatåg till häst genom en mörk och regnig stad och jag har varit hästskötare och chaufför. När vi skulle åka hem hade det gått en säkring på bilen som gjorde transporten helt utan lyse. Fram med ficklampsljus från en mobil och upp med motorhuven. Jag var i det läget tacksam för två saker. Snälla hästar i transporten och att det inte var någon av säkringarna som sitter långt in under förarsätets instrumentpanel som var trasig. Det hade varit lite jobbigt att halvligga i leran för att komma åt dessa säkringar. Nej tack och lov var det en av dem som sitter i motorrummet och den var snart utbytt.

Väl hemma kändes det skönt att snabbt kunna skiva och steka det sista av revpannkakan till oss båda som var trötta och hungriga efter en hel eftermiddag ute.